Recension av Davidsstjärnor

Författare: Kristina Ohlsson

Serie: Fredrika Bergman, bok 5 av 5

Antal sidor: 485

Boktyp: Pappersbok, pocket

Goodreads beskrivning

Enligt en gammal israelisk legend skulle den så kallade Papperspojken få liv om natten. Han kom med mörkret och skydde inga medel när han rövade bort sina offer. Nu för tiden är det nästan ingen som minns myten om Papperspojken, men så skjuts en förskolelärare på Judiska Församlingen i Stockholm till döds inför barn och föräldrar.

Bara timmar senare försvinner två judiska pojkarpå väg till sin tennisträning. Ett häftigt snöoväder rasar i Stockholm och spåren efter den skyldige är få.

Fredrika Bergman och Alex Recht ställs inför en av sina svåraste utmaningar när de dras in i jakten på en mördare som framstår som lika skoningslös som effektiv. Spåren i utredningen är många, men samtliga leder utredarna till en och samma plats: Israel. Och upprepade gånger nämns den så kallade Papperspojken. Men vem är han egentligen? Kan han ha fått liv och börjat söka efter nya offer?

I utredningens utkant figurerar Efraim Kiel som rest från Jerusalem till Stockholm med dunkelt uppdrag. Han har tidigare haft ett förhållande med Eden Lundell som är chef på Säkerhetspolisen, och Eden blir obevekligen en bricka in i det spel som mördaren skapat. Driven av sin vilja att en gång för alla få Efraim ur sitt liv, börjar hon nysta i sitt eget förflutna. Det dröjer inte länge förrän hon är en väl bevarad hemlighet på spåren.

Mina åsikter

Kristina Ohlsson är så sjukt bra på det hon gör, den sista boken om Fredrika Bergman är spännande, händelsefull och en riktigt nagelbitare. Man försöker hela tiden komma på vem det är som är gärningsmannen. Man tror att man har fått grepp om vem det är, men man överraskas ändå när svaret kommer. Det som istället var lite negativt med boken enligt mig är att poliserna i vissa avseenden var riktigt, riktigt tröga, något som i det här fallet var rätt irriterande stundtals. Samt att när man väl fick reda på vem gärningsmannen var så kändes det verkligen som om att författaren helt plötsligt ångrat sig och bara tänkte: äsch hen får ha gjort det istället, det blir en mycket bättre story då. Det kändes rätt taget out of the blue om man säger så, det kändes inte som om att hen var den från början tilltänkta gärningsmannen utan något man slängt till med rätt spontant. Men som sagt i natt satt jag uppe till 01.45 för att läsa klart de sista 100 sidorna som jag hade kvar vid läggdags, då jag inte kunde lägga ifrån mig boken mitt under den spännande upplösningen. Det här är definitivt en deckarserie som jag skulle rekommendera till alla! så se till att läs den!

Mitt betyg

Efter att jag upplevt att poliserna stundtals var något tröga och de faktum att gärningsmannen inte alls kändes som om att hen var författarens första förslag så slutar boken på 4 av 5 stjärnor.