Recension av Barnbruden

Bilden är lånad från Goodreads.

Författare: Anna Laestadius Larsson

Antal sidor: 365

Boktyp: ebook, epub

Goodreads beskrivning

Det är juni 1774 och det kungliga linjeskeppet Sofia Albertina närmar sig Sveriges kust. Ombord finns Hedvig Elisabeth Charlotta, femton år gammal och den yngsta kungliga bruden i Sveriges historia.

Den omsvärmade adelsfröken Sophie von Fersen förbannar tyst sin mor som tvingat med henne på resan. Hon vill inte passa upp på en trilskande tysk barnrumpa, i tankarna är hon på bal i prins Fredriks armar.

I Stockholm förbereder Gustav III och hans hov ett ståtligt mottagande. Förväntningarna på flickan är höga, hon ska gifta sig med kungens bror Karl och skänka landet den tronarvinge man så länge väntat på.

Och långt under slottets vackra paradvåningar vaknar Pottungen – den stumma flickan som tar hand om andras skit.

Mina åsikter

Jag älskar ju att läsa sådana här böcker som är baserade på kungligheter för några århundraden sedan. Allt är naturligtvis inte sant eftersom att man inte vet så himla mycket från den här tiden. Men Charlotta (barnbruden) skrev en slags dagbok som blev cirka 5000 sidor lång innan hon så småningom dog. Denna dagbok har författaren hämtat en del av sin information ifrån, medan en del kommer från forskare samt att en del är påhittat för att det skall bli en bra story. Det är riktigt roligt att läsa om allt som förekom på det kungliga hovet, samt de töntiga frisyrer som var populära vid den här tiden (kolla omslaget på boken), riktigt ohygieniskt var det förstås med dessa extremt stora, svårhanterliga frisyrerna med en massa löshår i. Samt det ständiga vitmålade ansiktena. Åh vilken mysig tid. Man känner med karaktärerna som har problem som är obekanta för i alla fall vissa av oss, det här med att man tvingas att gifta sig med en specifik person för att de båda parterna är av samma börd och att det därför är bra att sammanföra dessa släkten genom att de får gemensamma barn osv. Samt alla romanser och de otroheter som förekom vid hovet. I det stora hela är det en mycket bra och fängslande bok, om än att man ibland stör sig på några av huvudkaraktärerna då de är så himla fram och tillbaka i humöret. Men även att karaktärerna ibland framstår som korkade när de inte förstår vad deras val kommer att leda till.

Mitt betyg

Boken hamnar på 3,5 av 5 stjärnor. Jag ser fram emot att läsa bok nummer två i serien, som heter Pottungen.