Recension av Animal farm

Författare: George Orwell
Antal sidor: 122
Finns hos: Bokus / Adlibris

Bokus beskrivning
I den starkt genomskådande och satiriska berättelsen om Djurens gård kulminerar George Orwells besvikelse över kommunismen. Djuren på Herrgården har fått nog av människornas övergrepp. De gör uppror och grundar en ny filosofi som de kallar animalismen. De sjunger sin egen kampsång, O, Englands djur, och arbetar och trivs med sin nya tillvaro. Men smygande, nästan omärkligt, förändras deras förhållanden. En av de ledande grisarna, Napoleon, utbildar alltmer en sann diktators egenskaper. 

Mina åsikter
Det här är helt klart en av de där klassikerna man alltid tänkt att man skall läsa och äntligen har jag gjort det! Det här var som ni förstår av bokens längd, en väldigt snabbläst bok och det var riktigt intressant att läsa om djurens revolution mot bonden Jones och hur de tar över bondgården och därefter börja försörja sig själva. Som ni kanske förstår så är inte själva meningen med den här boken boken att belysa huruvida djur hade klarat av att bedriva en bondgård helt själva. Det här är en satirisk bok som istället belyser hur politiken har sett ut under årens lopp, det är kommunismen och framför allt Stalinismen som det fokuseras på och det faktum att en revolution kanske inte alltid leder till bättre levnadsvillkor för befolkningen. Det är i den här boken som George Orwell riktar en känga till Stalin. Det här var en mycket intressant och lärorik läsning och det var intressant att se hur djuren spelade olika roller i en revolution som berör korrupt ledarskap. Stundtals får man som läsare ta del av väldigt hemska scener, när ledargrisen Napoleon fortsätter att hävda sitt ledarskap och ytterligare vill belysa att olydnad leder till bestraffning.

Mitt betyg
Boken får 3 av 5 stjärnor i betyg.