Läst 2020-2022

torsdag 5 november 2015

Recension av Flickan i källaren: berättelsen om Natascha Kampusch

Författare: Allan Hall och Michael Leidig
Antal sidor: 201
Originaltitel: Girl in the Cellar: The Natascha Kampusch Story

En översättning av Goodreads beskrivning
Österrike, 2 mars 1998 när hon var på väg till skolan blev Natascha Kampusch, 10 år kidnappad av Wolfgang Priklopil. Mer än 8 år senare den 23 augusti 2006 flydde hon från en källare under ett till synes vanligt förortshem. Hur överlevde hon? Vilken typ av kvinna hade hon blivit? Vilken typ av man var hennes kidnappare- och vilka krav hade han ställt på henne?

Mina åsikter
NärNatascha rymde var jag 11 år gammal, vilket innebär att jag lite
svagt kommer ihåg just rymningen. Detta ledde då nu flera år
senare till att jag ville läsa den här boken när jag såg den stå
i morsans bokhylla. Det här är ett mycket intressant med hemskt
fall att läsa om, men jag känner i ärlighetens namn att man missar
väldigt mycket när man läser den här boken. Då den här boken
gavs ut strax efter dess att Natascha lyckades rymma så känns detta
som en smått framstressad arbete. De ville helt enkelt vara först
med att släppa en bok om fallet som var känt över hela världen.
Författarna hade egentligen inte mycket alls att gå på. De hade
intervjuat en del människor som kände Priklopil och Natascha och
bett dem beskriva hur de var som personer. Men eftersom att Priklopil
tog livet av sig när Natascha rymt och eftersom att Natascha inte
ville bli intervjuad så har de ju därmed missat en stor del utav
berättelsen. Det enda material som de har med som kommer ifrån
Natascha är några intervjuer hon gjorde i början när hon precis
blivit fri och ett brev som hon lämnade ut till tidningarna.
Författarna har därför en himla massa hypoteser om vad som hände
utifrån uttalanden från psykologer och så vidare men de har inget
konkret att komma med, vilket lämnar boken utan substans. De drar en
massa kopplingar till andra fall som för det första inte har något
med saken att göra och som för det andra inte påminner speciellt
mycket om Nataschas fall. Så vad jag försöker säga är alltså
att sådana här böcker skall man helst läsa som självbiografier,
det vill säga att offret själv skal berätta om vad som hänt, för
annars så lägger du bara ner tid i onödan då du ändå inte får
reda på speciellt mycket.

Mitt betyg

Boken får 2 stjärnor av 5 då mycket av innehållet baserades på gissningslekar. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack så mycket för att du tar dig tid att kommentera mitt innehåll! Jag svarar på kommentarer så fort jag kan!