Recension av Jag lever, pappa

Originaltitel: Jeg lever, pappa: 22. juli - dagen som forandret oss

Författare: Siri och Erik Sønstelie

Antal sidor: 241

Goodreads beskrivning

Siri är på sitt första AUF-läger på Utøya sommaren 2011. För Siri är ön precis det som statsministern Jens Stoltenberg kallat den, ett paradis. Ända tills en man klädd i falsk polisuniform går i land och börjar skjuta. Paradiset förvandlas till ett helvete och Siri tvingas fly för sitt liv. På land finns pappa Erik som slits mellan hopp och förtvivlan, kommer dottern att överleva dramat som utspelar sig på ön mitt i Tyrilfjorden?

Mina åsikter

Efter en hel del politiksnack kommer boken i gång på riktigt, den griper tag i dig och lämnar dig full med fasa. Med tanke på vem som är författaren till den här boken så förstår du ju hur utgången kommer att bli efter skottlossningen men du kan ändå inte låta bli att känna så himla mycket. Jag var tvungen att kämpa tillbaka tårarna gång på gång, då man fick sådana målande beskrivningar om allt som både Siri och Erik varit med om. Det är svårt att förstå hur en människa kan vara med om sånt här och sedan resa sig upp och orka fortsätta kämpa. Man får verkligen veta allt om Siri och Eriks känslor och tankar, om Eriks kamp för att få reda på vad som hänt med Siri, huruvida hon fortfarande lever eller inte. Siris gripande förklaringar om hur hon lyckas fly, hur hon ser folk dö mitt framför ögonen på henne och hur nära det är att hon själv blir skjuten, den hemska upptäckten hon gör när hon inser att flera av hennes bekanta påträffas döda efter skjutningen. Man får även läsa korta utdrag om observationer som folk har gjort av Anders Behring Breivik före och under skjutningarna, samt under rättegången. Det här är en bok som alla borde läsa, den griper verkligen tag i en och får en att vilja förändra världen, att få bort all rasism och främlingsfientlighet, eftersom att det är sånt som Breivik står för.

Mitt betyg

Det är inte ofta jag gråter för att jag läser en bok eller ser på en film, men den här gången fick jag verkligen kämpa för att hålla tillbaka tårarna, den här boken grep verkligen tag i mig och Siris berättelse kändes verkligen ända in i hjärtat. Boken får därför 4 av 5 stjärnor av mig