Antal sidor: 345
Serie: Given duet, bok 1 av 2
Finns hos: Bokus / Adlibris
En översättning av goodreads beskrivning
Alla
har en plats. Khosa föddes för att offras till havet för att
förhindra den typ av våg som en gång förstörde riket Stille. Hon
kan inte offras tills hon producerat en arvinge, men mänsklig
beröring avstöter henne ... förutom Indiri. Dara och Donil är den
sista av Indiri, urinvånare med magi som är förförisk - en kraft
av naturen - men som minskat sedan Pietra slaktade deras folk. Witt
leder Pietra, de hårda krigare som nu marcherar mot riket Stille.
Stenstränderna som tillhör Witts kungarike utgör ett hemligt hot
och för att säkerställa sitt folks överlevnad är han beredd att
erövra varje del av Stille's jord. Vincent skall ärva Stilles tron,
men har ingen fru att dela den med. När den vackra och mystiska
Khosa kommer utan en arvinge vet Vincent att hans far inte kommer att
stanna för någonting för att se till att hon fullgör sin plikt.
Sliten mellan att skydda sitt rike och skydda flickan vars öde är
knuten till sin existens, är Vincents lojalitet snart i strid med
hans hjärta. Medan den kungliga ordningen, Pietrans marscherar och
Indiris kämpar för att överleva, kräver det stigande havet sitt,
och Khosa är menad att svara.
Mina
åsikter
Den
här bokens beskrivning lockade inte mig till att plocka upp den här
boken, jag hade inte tänkt läsa den alls faktiskt. Men när jag
fick den här boken i aprils Fairyloot, så kände jag ändå att jag
skulle ge boken chans. Jag gick alltså in i den här boken med
väldigt låga förväntningar, förväntningar som boken inte ens
klarade av att leva upp till. Till att börja med har den här boken
alldeles för många perspektiv som läsaren får ta del av. Det var
förvirrande, då det var extremt svårt att hålla isär
karaktärerna eftersom att deras "röster" lät alldeles
för lika för att jag skulle kunna komma ihåg vems perspektiv det
var jag för närvarande läste ur. Det innebar att jag hela tiden
var tvungen att bläddra tillbaka till kapitlets början för att se
vilken karaktär det var jag läste om. Kvinnosynen var inte direkt
den bästa och det faktum att Khosa och hennes mamma, mormor och
morsmor och så vidare alla hade blivit offrade till havet, för att
havet inte skulle hämnas genom att skicka en stor våg mot
befolkningen. Det låter inte som en bra idé för en bok och det var
det inte heller. Det faktum att Khosa var tvungen att föda ett
flickbarn innan hon kunde dansa vidare till vattnet, var bara
tråkigt, dumt och inte alls intressant. När jag skriver att hon
dansar till vattnet så menar jag bokstavligt, vattnet kallade på
henne och hon dansade lyckligt dit, eftersom att hennes kropp ville
dit. Samt det faktum att befolkningen i princip var villiga att göra
vad som helst bara för att Khosa skulle bli med barn, något som
inte hade hänt än, eftersom att Khosa endast lät sig vidröras av
folket Indiri, som det bara fanns två kvar utav och endast en av dem
var man och därmed biologiskt kapabel att göra Khosa med barn. De
två personer som fanns kvar av släktet Indiri behandlades inte
alltid så himla bra eftersom att de enligt resten av befolkningen
inte var värda lika mycket som dem. Därtill kan jag säga att den
här boken var tråkig, ingenting hände, allting var förutsägbart
och jag fastnade inte för någon karaktär, alltså brydde jag mig
inte alls om vad som hände dem. Det enda som var positivt med den
här boken var det faktum att den inte var jättelång och att den
ändå gick hyfsat snabbt att läsa. Jag kommer definitivt inte att
plocka upp bok två när den kommer ut.
Mitt
betyg
Boken
får 1 av 5 stjärnor i betyg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack så mycket för att du tar dig tid att kommentera mitt innehåll! Jag svarar på kommentarer så fort jag kan!