Recension av Snow like ashes

Författare: Sara Raasch
Antal sidor: 416
Serie: Snow like ashes, bok 1 av 3
Finns hos: Bokus / Adlibris 

En översättning av goodreads beskrivning 
En tjej med brustet hjärta. En hård krigare. På väg att bli en hjälte. För sexton år sedan blev Kungariket Winter erövrat och dess medborgare gjordes till slavar, vilket lämnade dem utan magi och monark. Nu är medborgarna av Winters enda hopp om frihet de åtta överlevande som lyckades fly, och som har väntat på möjligheten att stjäla tillbaka Winters magi och bygga upp riket sedan dess. Föräldralös som ett spädbarn under Winters nederlag, har Meira levt hela sitt liv som en flykting, uppfostrad av Winters general, Sir. Tränad till att vara en krigare - och desperat förälskad i sin bästa vän och framtida kung, Mather - skulle hon göra vad som helst för att hjälpa sitt rike att stiga till makten igen. Så när scouter upptäcker platsen för den gamla medaljongen som kan återställa Winterns magi, beslutar sig Meira för att själv ge sig av efter den. Slutligen finner hon sig klättrandes upp för torn, kämpandes mot fiendens soldater, precis som hon alltid har drömt om att hon skulle. Men uppdraget går inte som planerat, och Meira befinner sig snart i en värld av ond magi och farlig politik - och i slutändan kommer hon att inse att hennes öde inte är, aldrig har varit hennes egen. 
  
Mina åsikter

Den här boken består av en hel del superhärliga karaktärer som alla beskrivs på jättebra sätt, samt att författarens sätt att beskriva miljön som karaktärerna befinner sig i ger läsaren en tydlig bild av vad det är som händer. Bokens världsuppbyggnad var därtill mycket intressant då kungarikena var indelade efter årstiderna, något som även delvis reflekterades i de magiska krafter som vissa av karaktärerna besatt. Den karaktär jag framför allt gillade var naturligtvis huvudkaraktären Meira som utvecklades väldigt mycket under bokens gång, men även det faktum att hon kunde tänka en massa saker som fick mig att tänka, herregud andra karaktärer i boken har det värre, och precis när jag började tänka det så blev Meira riktigt sarkastisk mot sig själv och tänkte i princip för sig själv exakt det jag tänkt bara ögonblick tidigare. Det var naturligtvis något som verkligen fick mig att gilla henne som karaktär, men det var även något som fick henne att kännas väldigt mänsklig och verklig. I det stora hela var det är en mycket välskriven och spännande bok, som resulterade i en extremt beroendeframkallande läsning, det vill säga att det var jättesvårt att lägga ifrån sig den när jag väl börjat läsa boken. Jag ser definitivt fram emot att läsa bok två så snart som möjligt. 

Mitt betyg 

Boken får 4 av 5 stjärnor i betyg.