Recension av The Rose & the dagger

Författare: Renée Ahdieh
Antal sidor. 416
Serie: The Wrath and the dawn, bok 2 av 2
Finns hos: Adlibris / Bokus

En översättning av goodreads beskrivning

Ju mörkare himlen, desto ljusare är stjärnorna. I ett land på randen till krig, tvingas Shahrzad  från armarna på sin älskade make, kalifen av Khorasan. Hon tänkte en gång på Khalid som ett monster-en skoningslös mördare av fruar, ansvarig för omätbar sorg och smärta men som hon tagit reda på hans hemligheter, fann hon istället en extraordinär man och en kärlek hon kunde inte förneka. Ändå hotar en förbannelse att hålla Shazi och Khalid isär för alltid. Nu har hon återförenats med sin familj, som har funnit en fristad i öknen, där en dödlig kraft samlas mot Khalid-en kraft inställd på att förstöra hans imperium och under befäl av Shazis gamla barndomskärlek. Fångad mellan lojaliteter till dem hon älskar, kan Shazi endast agera. Genom att använda den spirande magi som finns inom henne som en guide, ger hon sig ut på egen hand för att avsluta både denna fruktansvärda förbannelse och det annalkande kriget en gång för alla. Men för att göra det, måste hon undvika  sina egna fiender för att överleva.

Mina åsikter

Det här var verkligen en superbra uppföljare till The Wrath and the dawn. Bok ett avslutades med lite av en cliffhanger vilket gör att den här boken startar med buller och bång och det blir aldrig en tråkig stund medan man läser denna bok. I den här boken får med magin mer än tidigare, något som jag tycker tillför väldigt mycket till berättelsen. Samtidigt blir man konstant överraskad, man vet inte vem man kan och bör lita på. Och det man tror sig veta stämmer inte alls och man måste verkligen hela tiden ifrågasätta det man vet om de olika karaktärerna. Stundtals blir den här boken mycket känslosam och jag skall erkänna att jag höll på att börja gråta vid ett tillfälle. Vi får även chansen att lära känna Irsa, Sharzads lillasyster lite bättre, något jag uppskattade då Sharzads familj hela tiden har känts något avlägsen och man har inte vetat så mycket om hennes familj. Men Irsa visade sig vara en viljestark 14-åring som visste vad hon sysslade med och hon var väldigt bra att ha visade det sig. Det här var som sagt en jättebra uppföljning och därmed avslutning på denna serie och hela serien är helt klart läsvärd för den som gillar gamla sägner och sagor, magi, starka familjeband och lite mystik.

Mitt betyg
Boken får 4,5 av 5 stjärnor.