Recension av The Secret garden

Författare: Frances Hodgson Burnett
Antal sidor: 291
Finns hos: Bokus /Adlibris 

Adlibris beskrivning
När tioåriga Mary Lennox förlorar båda sina föräldrar i en koleraepidemi skickas hon från Indien till sin farbrors ensliga hem i England. Mary är både bortskämd och odräglig, och i början är den nya tillvaron både mystisk och skrämmande. Men snart får Mary nya vänner – den snälla husjungfrun Martha, djurtjusaren Dickon och den buttre gamle trädgårdsmästaren Ben Weatherstaff. När hon lär känna en kusin som hon inte visste fanns och finner nyckeln till en trädgård som varit låst i tio år förändras allt. Trädgården öppnar en förtrollad värld som kommer att förändra både henne själv och allt hon känner till. 
Mina åsikter
Det här var en klassiker som verkligen var hur mysig som helst, det hände hela tiden saker och man fick träffa på en massa karaktärer som var väldigt säregna och lätta att särskilja, något som även gjorde boken mycket snabbläst. Det som gjorde boken lite svår att hänga med i var dock det faktum att karaktärerna stundtals talade med yorkshiredialekt, vilket gjorde att texten var stundtals kvar skriven i talspråk, vilket var ganska svårt att förstå sig på. Boken var uppbyggd av oerhört detaljerade person- och miljöbeskrivningar något som gav boken ett härligt flyt, samt att det som läsare var väldigt enkelt att skapa sig egna bilder av världen och dess invånare, jag menar naturligtvis utöver de bilder som denna utgåva kommer med. Det som jag gillade allra mest med den här boken var dock det faktum att vi får ta del av två stycken väldigt stora karaktärsutvecklingar, däribland huvudkaraktären Mary som till en början är väldigt bortskämd och bossig och hon vet inte ens hur man klär på sig själv, men hon utvecklas jättemycket under bokens gång och börjar lära sig känna medkänsla för andra, samt hur man skall behandla andra för att få kompisar.

Mitt betyg
Boken får 4 av 5 stjärnor i betyg.