tisdag 29 oktober 2019

Recension av Assassin's apprentice

Författare: Robin Hobb
Antal sidor: 392
Serie: The Farseer trilogy, bok 1
Finns hos: Adlibris / Bokus

Goodreads beskrivning
In a faraway land where members of the royal family are named for the virtues they embody, one young boy will become a walking enigma.

Born on the wrong side of the sheets, Fitz, son of Chivalry Farseer, is a royal bastard, cast out into the world, friendless and lonely. Only his magical link with animals - the old art known as the Wit - gives him solace and companionship. But the Wit, if used too often, is a perilous magic, and one abhorred by the nobility.

So when Fitz is finally adopted into the royal household, he must give up his old ways and embrace a new life of weaponry, scribing, courtly manners; and how to kill a man secretly, as he trains to become a royal assassin.
  


Mina åsikter
När jag började läsa den här boken så tyckte jag att boken verkade ha ett coolt koncept! Problemet är att verkligen INGENTING hände! Jag var så sjukt uttråkad när jag läste den här boken att jag kom in i en reading slump och att jag verkligen var tvungen att tvinga mig själv att läsa klart boken! Hade det inte varit för det faktum att den var med på min TBR för månaden så hade jag faktiskt DNF´D den. Även fastän boken utspelar sig under flera år så känns det inte som att Fitz åldras i sinnet han känns som ett litet barn hela boken igenom. Fitz tränas för att bli en lönnmördare och ändå tar det så sjukt många år innan någon faktiskt blir dödad att jag inte ens orkade bry mig längre. Även fastän boken inte var speciellt lång så tog dig mig en halv evighet att läsa ut den!

Mitt betyg
Boken får 1,5 av 5 stjärnor i betyg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack så mycket för att du tar dig tid att kommentera mitt innehåll! Jag svarar på kommentarer så fort jag kan!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...